Jakobstad
Staden grundades år 1652 av Ebba Brahe, änka till Jakob De la Gardie (därav namnet Jakobstad). Stadens plan var för övrigt tänkt att användas för en stad med samma namn på Kållandsö men Jakob De la Gardie valde att anlägga den västra delen av Lidköping i stället och anlägga Jakobstad i Finland. Det finska namnet härstammar däremot från grannkommunens namn Pedersöre, vilket direktöversatt till finska är just Pietarsaari. Finlands nationalskald Johan Ludvig Runeberg är född i staden. Staden har historiskt varit en betydande skeppsbyggar- och sjöfartsstad. En betydande redarfamilj var släkten Malm, vars gamla hem idag hyser stadens museum. Redarnas motstånd mot järnvägen i slutet av 1800-talet fick som följd att stambanan som löper mellan Helsingfors och Uleåborg i norr kom att dras 15 km inåt land och staden sålunda kom att ligga aningen i periferin, ex. i jämförelse med grannstaden Karleby. Under finska inbördeskriget verkade en vit artilleriskola i staden, därmed även Finlands första artilleriskola. Under Fortsättningskriget bombades staden fastlagstisdagen 22 februari 1944 av ryssarna med flera dödsoffer som följd. Fram till 1960-talet har staden haft en överväldigande majoritet svenskspråkiga, men i och med industriernas nyanställningar har fler finskspråkiga sökt sig till staden. I dag talas svenska av cirka 56 % och finska av cirka 35 % av invånarna. På senare år har emellertid denna utveckling avtagit och de finsktalandes antal har åter minskat. Den nya trenden är inflyttning ifrån utlandet och invånare med främmande språk som modersmål har delvis kompenserat för denna befolkningsminskning. Staden har tidigare haft färjeförbindelse med Skellefteå under 1960–90-talet. Ett tag hade man även färjeförbindelse med Umeå. Färjetrafiken upphörde i och med inträdet i EU vilket blev slutet på tax-free handeln mellan Finland och Sverige i denna landsända.